Kim Impossible

De där ögonen du har, ibland är de alldeles extra blå. Och ibland när de möter mina tror jag, önskar jag, att jag ska kunna läsa nånting vackert ur dem. Nånting om mig. Men det är aldrig som jag tror. Inte som jag vill.
Det är ett litet hugg av besvikelse mot min romantiska drömmarsjäl. Men de är blå, dina ögon. Blå och vackra och obegripliga.

Nära men ändå inte.