Kim Impossible

Jag tycker det är en lite knepig term på folk... "bästa vän". Som om de andra vännerna var sämre.

När jag tänker "bästa vän" så ploppar min kära, jämnåriga kusin upp i huvudet, min Wiktoria. Vi delade allt möjligt när vi var små - allt roligt som hände, allt jobbigt som hände, egna språk och låtsasvärldar, hemligheter... Vi var bästisar, helt enkelt. Nu på äldre dar har vi växt åt väldigt olika håll och ses inte lika ofta. Men vi är fortfarande vänner, och hon kommer ändå alltid, alltid vara speciell för mig. Alltid. Och jag för henne, tror jag. 

Nu för tiden har jag inte bästisar. Jag tänker nog mest i termen "nära vän", någon jag känner mer eller mindre bra utav de jag trivs med. Det finns folk jag trivs väldigt, väldigt mycket med men som jag inte känner så bra, och det gör dem ju inte direkt sämre. Jag bara önskar att jag kände dem mer. Alla jag kan kalla för kompis eller vän har fått en egen liten plats nånstans... I... Hjärtat?

Därför känns det helskumt att välja ut några att skriva om här. Jag skulle inte vilja att någon lite hoppfullt kikade efter sitt namn men inte såg det skrivet. Jag får helt enkelt lära mig att berätta för folk att jag tycker om dem när jag träffar dem istället :-)

God söndag på er!
/Kim